Helt ärligt talat är jag lite lost just nu med mina karriärplaner. Det som kändes självklart för en tid sedan intresserar mig inte längre så hemskt mycket. Så vad göra? Jag har så gott som bara gradun kvar från ekon.mag. men HUR i hela världen ska jag få ihop ett sådant dokument då intresset ligger vid 0... Å andra sidan har jag kommit så här långt, det känns lite mesigt att ge upp nu. Svaret blir då högst antagligen en gradu över något annat än kulturbranschen - bara för att få undan det lättare. Jag vet, lame - ger jag upp för lätt nu?
Mutta pointtini on siis, että ehkä käsillä tekeminen sittenkin olisi enemmän se mun juttu. Ehkä pitäisi sittenkin mennä ihan reippaasti sinne ammattikoulun puolelle opiskelemaan kosmetologiksi ja unohtaa myös tuo estenomi-koulutus.
Neuvoja kaivataan: jos perustan kauneussalongin niin tuutteko asiakkaaksi? ;) Siellä salongissa voisin tarjota myös leivonnaisia ja skumppaa. Ja luettavana olisi paljon ulkomaisia kauneus- ja muotilehtiä.
Kuva weheartit.com
Låter intressant i varje fall! Jag vet nog inte heller vad jag vill/ska göra med mitt liv, men hoppas att det visar sig med tiden. Men du är ju nog väldigt nära en examen nu, så det kanske ändå är idé att bita ihop och få gradun ur världen, fastän jag VET att det är tungt!:/ Men ansöka om en studieplats kan man ju alltid:)
VastaaPoistaJag tror att alla möter olika slags ups and downs med sina intressen. Det är säkert bra att ta avstånd till kulturbranschen en stund och syssla med något annat, kanske du hittar nya perspektiv på den sen? Jag tror inte att man helt och hållet kan tappa intresse för något, man kanske bara måste byta perspektiv emellanåt.
VastaaPoistaDetta inte för att säga att du inte skulle bil en bra kosmetolog :) Men tänk också vad du vill behålla som hobby. För sen när din hobby blir ditt jobb har du ingen hobby kvar mera! Och då måste man hitta på nya sätt för att koppla av. Vad allt vill man offra?
Inka-Maria det har jag just börjat fundera på - försöker jag nu byta ut min hobby=kultur mot ett yrke? Och vill jag det verkligen?
VastaaPoistaJag tror nog att jag försöker få gradun ur vägen och sedan funderar var jag skulle vilja jobba. Jag kan helt enkelt inte ge upp nu, kanske blir den till nästa år men en gradu ska det nog skrivas tamigfan...
Det här är bara något som jag funderat på då jag haft tid att fundera på olika saker - att vara sjuk i över en veckas tid "clears your schedule" liksom :D
Svåra frågor... ibland önskar jag att jag hade världens största passion för något, så att man bara skulle VETA vad det är man ska göra! Tyvärr är det ju inte så.
VastaaPoistaHåller annars med I-M om att det alltid är bra att ta avstånd och få perspektiv. Märker man då att man saknar en sak väldigt mycket kan man ju alltid gå tillbaka till den! Kanske du bara fått en överdos kultur? :)
Att motivation till gradun saknas tror jag förresten inte du ska koppla ihop med ämnet heller. Oberoende av hur intressant ämne du har kan det vara svårt att komma i gång - det känns så stort och svårt att skriva något så långt, speciellt om man vill göra det bra. Det är nog bara att tvinga sej att börja, och sen sätta upp små delmål. Och jag vet, lätt att säga, svårt att göra... jag ska iaf försöka ta mina egna ord på allvar! :)
sara